Vad vet du om dina känslor? Känner du igen dem, vet du vad som triggar dem och kan du hantera dem på ett sätt som fungerar bra för dig? Här kommer lite grundläggande känslokunskap, inspirerad av Anna Kåvers bok Himmel, helvete och allt däremellan.
Alla känslor har åtminstone fyra saker gemensamt. För det första så uppstår de inte ur tomma intet. Det finns alltid något som väcker dem. Det kan vara något du ser, hör eller upplever. Kanske blir du rädd för någon som kör vårdslöst eller glad när du ser någon du tycker om? Känslor kan också väckas av tankar, minnen eller något som händer i din inre värld. Minnet av en oförrätt kan göra dig arg och tanken på ett kommande äventyr kan väcka din nyfikenhet.
För det andra så formas dina känslor av hur du förstår situationen. Tidigare i vintras bevittnade jag en cyklist som skällde ut en bilist för att hen stod på cykelbanan. Ilska och frustration byttes dock fort mot förlägenhet när cyklisten insåg att bilisten hade kört fast i snön. En annan förståelse ledde till en annan känsla. En och samma känsla kan också upplevas olika av olika människor. När jag började klättra förundrades jag över att höjdrädsla kan upplevas som allt från eufori till ångest. Våra känslorna är med andra ord synnerligen subjektiva tolkningar av de händelser som väcker dem.
För det tredje känns känslor i kroppen. Glädje är vital och behaglig, sorg är stilla och tung, rädsla är spänd och pulshöjande, skam får kinderna att rodna och ilska får blodet att koka. Andning, hjärtslag, muskelspänning och kroppshållning vittnar om vad vi känner. Om känslorna är många och motstridiga eller om någon känsla skymmer någon annan kan det vara svårt att veta vad man känner. Ett knep är då att känna efter hur det känns i kroppen. Där finns ledtrådar!
För det fjärde finns det en impuls till handling i varje känsla. Glädje inbjuder till att stanna kvar i det goda, sorg vill att vi drar oss undan och reflekterar över vad som är viktigt i våra liv, rädsla tycker att det är bättre att fly än illa fäkta, skam vill att vi fogar oss i leden och ilska uppmanar oss att kämpa för det som är viktigt för oss. Känslor hjälper oss med andra ord att fatta beslut, vilket är särskilt värdefullt när det inte finns tid att tänka igenom en situation.
Det är dock inte alltid som känsloimpulserna är adekvata. Till exempel kan rädsla för spindlar, andra människor eller små utrymmen hindra den som är rädd från att leva det liv som hen vill leva. Då kan det vara värt att försiktigt gå emot känslan och se vad som händer. De flesta spindlar, människor och små utrymmen är inte alls så farliga som känslorna signalerar. Att under trygga och ordnade former ge sig själv möjlighet att upptäcka det kommer att minska rädslan och göra livet lättare att leva.
För andra kan istället känslornas nyckfullhet vara svår att hantera. Impulsivitet kan göra det sociala livet levande och stimulerande, men det kan också ställa till med problem. Till exempel kan ogenomtänkta löften som aldrig infrias minska den egna trovärdigheten och överdrivna utbrott av ilska kan skapa sår som tar lång tid att läka. Här handlar det om att köpa sig själv tid innan det hinner att gå snett. Det handlar om att bromsa sig själv och fokusera på något annat ett tag innan man återvänder till ämnet med fräschare ögon. Det är förstås inte enkelt, men träning ger färdighet och det är väl värt det de gånger det lyckas.
Andra gånger kan vi överväldigas av känslomässig smärta eller sorg. Vi kanske förlorar någon vi älskar eller hamnar i kris av någon annan anledning. I allt det jobbiga kan då sinnesintryck var en väg till respit. Min egen favorit är att gå på bio och se en film fylld av specialeffekter, gärna i 3D och med ett riktig bra sound track. Andra föredrar något mer stillsamt, som en promenad genom skogen eller längs havet. Oavsett vilket kan fokus på vad sinnena förmedlar ge en stunds lindring och vara en sådan andningspaus som ger en ork att ta itu med det jobbiga.
Sist, men inte minst, kan det vara värt att fundera på vilka förutsättningar vi skapar för njutning och glädje i våra liv? Gör du sådant som du tycker om? Umgås du med människor som du trivs med? Vad gör dig glad?
För Anna Kåver är livet en seglats på känslornas hav. Vi kan inte alltid välja de stormar eller den stiltje som vi hamnar i, men vi kan lära oss att navigera på vårt känslohav och göra tillvaron mer begriplig, hanterbar och givande.